Jag är snart klar med Jan Guillous memoarer, Ordets makt och vanmakt. Och jag är otroligt less på allt vad Säpo heter. Sida upp och sida ner om säkerhetspoliser; man kan utan överdrift påstå att Guillou snöat in på dessa.
Jag hade väntat mig betydligt mer skvaller från journalistvärlden. Fast en del spydiga påhopp på kolleger innehåller ju boken. Tack och lov. Och att IB-avslöjarpartnern Peter Bratt utvecklade en allvarlig alkoholism var ju intressant.
Guillou skryter ofta om sin ofelbarhet. Men han är inte mer noggrann än att han stavar Partapuoli (ett vanligt samenamn) fel. Tre gånger till och med skriver han Partapoli.
Jag är inte imponerad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar